Hoppa till huvudinnehållet
MatLust, logoEU, logo
Meny
MatLust, logosymbol

Artiklar och nyheter

Senaste artiklarna

10 maj 2016

Djurhållningen har betydelse för köttets näringsinnehåll

Enligt en översiktsstudie innehöll ekologiskt kött cirka 50 procent mer nyttiga omega-3-fetter och lite mindre av de två mättade fetterna myristinsyra och palmitinsyra.

10 maj 2016

Ekologiskt lantbruk mer hållbart trots lägre skördar

Forskarna John P. Reganold och Jonathan M. Wachter vid Washington State University har jämfört ekologisk och konventionell produktion ur hållbarhetssynpunkt. Översiktstudien sammanfattar 40 års vetenskapliga studier mot bakgrund av de övergripande hållbarhetsaspekterna produktion, miljö, ekonomi och välbefinnande.

10 maj 2016

Mer antioxidanter och mindre kadmium i ekologiska grödor

Den hittills mest omfattande metaanalysen av forskning (343 studier) kring näringsinnehåll i ekologiskt respektive konventionellt odlade grödor visar att det finns betydelsefulla skillnader.

10 maj 2016

Rätt att välja ekologisk mjölk av hälsoskäl?

Finns det betydelsefulla skillnader i näringsvärde mellan ekologisk och konventionell mjölk, och i så fall i vilken utsträckning? Det här är den största systematiska översiktsstudien i sitt slag.

10 maj 2016

På väg mot tydligare kriterier för ekologisk livsmedelsförädling

Konsumenten som väljer ekologiska livsmedel förväntar sig en naturlig produkt. Men exakt vad det innebär är otydligt. En internationell grupp forskare tog sig an uppgiften att ge tydligare definitioner.

11 mars 2016

Forskare på film: Johanna Björklund om planetära gränser

Se godbitarna från Johanna Björklunds (docent i miljövetenskap vid Örebro universitet) föreläsning kring planetära gränser under MatLusts forskarträff i februari

11 mars 2016

Forskare på film: Olof Thomsson om livscykelanalys

Se godbitarna från Olof Thomssons (forskare i miljösystemanalys och tryffelföretagare) föreläsning kring begreppet livscykelanalys under MatLusts forskarträff i februari.

11 mars 2016

Forskare på film: Artur Granstedt om matens klimatpåverkan

Se godbitarna från Artur Granstedts (docent i ekologiskt lantbruk) föreläsning kring matens klimatpåverkan under MatLusts forskarträff i februari.

4 februari 2016

Nötkött – en hopplös klimatbov på våra tallrikar?

Köttet står för en avsevärd del av den klimatbelastning som vår mat ger upphov till. Samtidigt kan djurhållning bidra till kolinlagring i marken, bevarande av biologisk mångfald och det kulturlandskap som även uppskattas av människor.
Naturvårdsverkets rapport Köttkonsumtionens klimatpåverkan ger både en bakgrund till ämnet och konkreta råd. Livsmedelsnäringen kan till exempel göra viktiga insatser för minskad köttkonsumtion genom ett bredare utbud av klimatsmarta måltider.

4 februari 2016

Hur tar man reda på en produkts miljöpåverkan?

Livscykelanalys (LCA) är en metod för att bedöma en produkts totala miljöpåverkan, från vaggan till graven. LCA kan användas för att jämföra olika produkters miljöpåverkan, men även för att bedöma vilket led i en produkttillverkning som är mer resurskrävande.
Olika typer av miljöpåverkan kan beräknas med metoden och klimatbelastning i form av växthusgasutsläpp anses vara ett av de mer användbara områdena för verktyget.

4 februari 2016

Ät rätt för hälsan och miljön

Den mest omfattande studien hittills om sambanden mellan kost, hälsa och miljö visar att både hälsan och miljön har mycket att vinna på en förändring av kostvanorna.
David Tilman & Michael Clark vid University of Minnesota analyserar en stor mängd data om vilken klimatbelastning olika kosthållningar har och hur de påverkar förekomsten av kroniska välfärdssjukdomar. De visar att jämfört med dagens dominerande kosttrend minskar vegetarisk kost, vegetarisk kost med fisk samt medelhavsdieten förekomsten av diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa former av cancer samtidigt som de genererar avsevärt lägre utsläpp av växthusgaser.
Slutsatsen är att förändrade kostvanor är en av vår tids viktigaste utmaningar.

4 februari 2016

Var går gränserna för vad jorden tål?

Att anpassa samhälle, ekonomi och teknik till planetens säkra hållbara gränser är inte bara nödvändigt utan kan också ses som en stor möjlighet, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

searchbarscross linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram