OBS. Anmälningstiden för innovationsprogrammet 2024 har gått ut. FÅ UT DIN NYA PRODUKT PÅ MARKNADEN! Vårt populära innovationsprogram hjälper mindre […]
Februari 2018. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.
Den här rapporten från expertpanelen IPES-Food, som består av 22 välrenommerade forskare och experter inom olika discipliner relaterade till hållbar mat, kartlägger sambanden mellan mat och hälsa. Särskilt fokus ligger på hur livsmedelssystemen påverkar folkhälsan på olika sätt och vikten av att synliggöra sambanden och tänka i system.
Livsmedelssystemens hälsorisker
Våra livsmedelssystem har många positiva sidor men påverkar i ökande grad människors hälsa negativt, till stora kostnader i mänskligt lidande och pengar. På grund av hur mat produceras, hanteras, distribueras och konsumeras blir människor sjuka för att de
- arbetar under hälsovådliga omständigheter;
- utsätts för föroreningar i vatten, jord och luft;
- äter vissa osäkra eller förorenade livsmedel;
- har ohälsosamma matvanor; och
- inte alltid har tillgång till adekvat och acceptabel mat.
En självförstärkande ond cirkel
Flera av de mest allvarliga konsekvenserna för hälsan är kopplade till industriell produktion och hantering av livsmedel, som t ex det bekämpningsmedelsintensiva jordbruket; den intensiva djurproduktionen; massproduktionen och marknadsföringen av ultraprocessade livsmedel; och utvecklingen av långa och avreglerade globala handelskedjor. Konsekvenserna av livsmedelssystemen skapas av många olika aktörer och förstärks av andra faktorer som klimatförändringar, osanitära omständigheter och fattigdom, vilka i sig även är konsekvenser av livsmedelssystemen.
De som drabbas hårdast av hälsoriskerna i de globala livsmedelssystemen saknar i stor utsträckning inflytande och är ofta genom sina prekära arbetsvillkor osynliga för oss. Det gör att vi dras med stora kunskapsluckor och blinda fläckar vilket leder till att problemen inte prioriteras och att marginaliserade folkgrupper fortsätter att vara utsatta för allvarliga hälsorisker. Därmed förstärks sociala och hälsorelaterade ojämlikheter samtidigt som grundorsakerna till dålig hälsa inte kommer fram. Inflytelserika aktörer, som näringsliv, myndigheter, finansiärer och andra, anger villkoren för debatten och de lösningar vi vanligtvis hör talas om osynliggör de sociala och miljömässiga misslyckandena.
Vi vet tillräckligt för att gå till handling
Livsmedelssystemens olika sätt att påverka hälsan är sammankopplade, självförstärkande och komplexa men vi vet i dagsläget tillräckligt för att agera. Makt och inflytande – att öka synligheten, skapa ramarna för debatten och påverka de politiska processerna – är kärnan i sambandet mellan mat och hälsa. Vi behöver förändra hur kunskap genereras och förmedlas och vilka prioriteringar som görs. Stuprören inom forskning och beslutsfattande speglar varandra och kunskapsstrukturer och styrning är för närvarande dåligt anpassade för att hantera de sammanlänkade risker som livsmedelssystemen ger. Att skapa ett hälsosamt samspel mellan vetenskap och styrning är en viktig del i förändringen av livsmedelssystemet.
För att skapa hälsosammare livsmedelssystem krävs också att en mängd aktörer tar ansvar och samarbetar: beslutsfattare, representanter för stora och små företag, hälsovårdsinstitutioner, intresseorganisationer för miljö-, konsument- och hälsofrågor, lantbrukare, lantbruksarbetare och medborgare. IPES-Food föreslår fem ömsesidigt beroende medel för att främja hälsosamma livsmedelssystem:
- Att vi tänker i livsmedelssystem;
- Att vi försäkrar oss om forskningens allmännytta och vetenskapliga integritet;
- Att vi lyfter fram fördelarna med alternativa livsmedelssystem;
- Att vi utgår från försiktighetsprincipen; och,
- Att vi genom demokratisk styrning bygger en integrerad livsmedelspolitik.
Referens:
- IPES-Food. 2017. Unravelling the Food–Health Nexus: Addressing practices, political economy, and power relations to build healthier food systems. The Global Alliance for the Future of Food and IPES-Food.
Länk:
Detta är en del av den återkommande sammanställning av aktuell och relevant forskning som projekt MatLust genomför. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.
Maria Micha
Projektledare, Mission Matmiljö & Ansvarig för forskningsrelaterade samarbeten på MatLust Utvecklingsnod Tel: 08-523 064 40 E-post