Se godbitarna från Artur Granstedts (docent i ekologiskt lantbruk) föreläsning kring matens klimatpåverkan under MatLusts forskarträff i februari.
Meny
Se godbitarna från Artur Granstedts (docent i ekologiskt lantbruk) föreläsning kring matens klimatpåverkan under MatLusts forskarträff i februari.
Köttet står för en avsevärd del av den klimatbelastning som vår mat ger upphov till. Samtidigt kan djurhållning bidra till kolinlagring i marken, bevarande av biologisk mångfald och det kulturlandskap som även uppskattas av människor.
Naturvårdsverkets rapport Köttkonsumtionens klimatpåverkan ger både en bakgrund till ämnet och konkreta råd. Livsmedelsnäringen kan till exempel göra viktiga insatser för minskad köttkonsumtion genom ett bredare utbud av klimatsmarta måltider.
Livscykelanalys (LCA) är en metod för att bedöma en produkts totala miljöpåverkan, från vaggan till graven. LCA kan användas för att jämföra olika produkters miljöpåverkan, men även för att bedöma vilket led i en produkttillverkning som är mer resurskrävande.
Olika typer av miljöpåverkan kan beräknas med metoden och klimatbelastning i form av växthusgasutsläpp anses vara ett av de mer användbara områdena för verktyget.
Den mest omfattande studien hittills om sambanden mellan kost, hälsa och miljö visar att både hälsan och miljön har mycket att vinna på en förändring av kostvanorna.
David Tilman & Michael Clark vid University of Minnesota analyserar en stor mängd data om vilken klimatbelastning olika kosthållningar har och hur de påverkar förekomsten av kroniska välfärdssjukdomar. De visar att jämfört med dagens dominerande kosttrend minskar vegetarisk kost, vegetarisk kost med fisk samt medelhavsdieten förekomsten av diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa former av cancer samtidigt som de genererar avsevärt lägre utsläpp av växthusgaser.
Slutsatsen är att förändrade kostvanor är en av vår tids viktigaste utmaningar.
Att anpassa samhälle, ekonomi och teknik till planetens säkra hållbara gränser är inte bara nödvändigt utan kan också ses som en stor möjlighet, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.