Hoppa till huvudinnehållet
MatLust, logoEU, logo
Meny
MatLust, logosymbol

Var går gränserna för vad jorden tål?

Februari 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning i projekt Matlust.

Planetära gränser: Var går gränserna för vad jorden tål?

Under lång tid, ca 11 700 år, har vi haft ett relativt stabilt klimat, ett Edens lustgård i jämförelse med tidigare. Människan har gynnats av detta; vi har utvecklat jordbruk, våra samhällen och välfärden. Nu riskerar vi att genom vår påverkan förändra förutsättningarna för livet på jorden. Att anpassa samhälle, ekonomi och teknik till planetens säkra hållbara gränser är inte bara nödvändigt utan kan också ses som en stor möjlighet, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Planetary boundaries

Rockström är huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som 2009 i tidskriften Nature introducerade konceptet planetens gränser. Bakom rapporten stod en internationell grupp forskare som hade gjort ett omfattande arbete för att kartlägga de huvudsakliga system och processer som påverkar vår planets stabilitet. Nio miljöförändringar som drivs på av mänskligheten identifierades och man definierade även gränsvärden som inte får överskridas för att systemen inte ska börja förändras snabbt och oförutsägbart.

I den ursprungliga artikeln för sju år sedan bedömde man att tre av de planetära gränserna redan hade överskridits. I en uppföljande artikel som publicerades i vetenskapstidskriften Science förra lade man till ännu en överskriden gräns.

De fyra överskridna gränserna är:

  • Klimatförändring
  • Förlust av biologisk mångfald
  • Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning)
  • Förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor

De övriga fem gränserna är:

  • Ozonskiktets uttunning i stratosfären
  • Havsförsurning
  • Färskvattenanvändning
  • Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
  • Nya kemiska substanser (t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).

För de två sista har man ännu inte kunnat etablera vilka globala gränsvärden som kan anses säkra. En illustration av de planetära gränserna finns i början av denna text (Azote Images/Stockholm Resilience Centre).

Dessa nio processer i jordsystemet reglerar samspelet mellan mark, hav, inlandsisar, atmosfär och biologisk mångfald. Processerna är beroende av varandra och en överträdelse av ett gränsvärde kan få konsekvenser för ett annat område och driva det över sin hållbara gräns. De har även potentiellt självförstärkande egenskaper. Det vill säga att om en viss gräns, en så kallad tröskel, överskrids så tar processer bortom vår kontroll över som riskerar att driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd, oavsett om vi då lyckas minska vår miljöbelastning. Ett exempel är om isen på Grönland smälter till följd av uppvärmningen. Då det vita täcke som reflekterar bort solstrålningen från jorden försvinner kommer värmen i högre grad att absorberas av marken och bidra till ytterligare ökad uppvärmning. Effekterna kan bli svåra för oss att anpassa oss till, till exempel om temperaturen stiger så mycket att jordbruksproduktionen slås ut.

Flertalet av dessa nio miljöförändringar har nämligen ett direkt samband med vår livsmedelsförsörjning. Både genom den belastning som matproduktionen är och det hot som ett förändrat tillstånd på jorden utgör för förutsättningarna för den. En av dem är kvävecykeln där reaktivt kväve bland annat framställs för att användas som konstgödsel och som sedan, tillsammans med fosfor som brutits ur gruvor, läcker ut i miljön, orsakar försurning och dödar livet i sjöar och hav. Samtidigt som överskott på kväve orsakar övergödning av vattendrag så bidrar det också till klimatförändringar orsakade av människan.

Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och förändrad markanvändning är de andra tre gränser som överskridits och som har en tydlig koppling till livsmedelssektorn. Även gränser som ännu inte överskridits som försurning av haven och gränser för konsumtion av färskvatten visar detta samband, liksom utsläpp av nya substanser.

Stockholm Resilience Centre har publicerat en sammanfattning av konceptet planetens gränser direkt riktad till näringslivet. Här poängteras att näringslivet inte kan fungera om ekosystemen bryts ned eller tvingas ur balans och att ekonomisk stabilitet är tätt sammankopplad med energisäkerhet och klimatförändringar. Utmaningen är att producera mer mat och energi utan att urholka de livsuppehållande systemen. Utsläppen av kväve och fosfor, som är grundläggande näringsämnen för allt liv, måste drygt halveras för att komma under den nivå som bedöms som säker.

Koldioxidutsläppen måste minska snart och kraftigt och koldioxidhalten i atmosfären sjunka från nuvarande nivå om 400 ppm* till max 350 ppm. Näringslivet, som orsakat storskalig markförstörelse och avskogning, behöver främja hållbar markanvändning. Minst 75 % av ekosystemet bör lämnas intakt enligt forskarnas beräkningar. Nuvarande nivå är 62 % och minskande. Nuvarande jordbrukssystem utgör även ett förödande bidrag till förlusten av biologisk mångfald, en planetär gräns som vida överskrids i nuläget. Den hållbara gränsen är beräknad till att inte fler än 10 utrotningar per miljoner arter per år sker. För närvarande ligger siffran för arters utdöende på cirka 1000/miljoner arter/år och ökar. Antalet vilda djur har ungefär halverats sedan 1970.

Rockström har under 2015 i olika sammanhang, apropå Klimattoppmötet i Paris och i sina radioprogram Sommar och Vinter i P1, återkommit till näringslivets viktiga roll i omställningsarbetet för att anpassa mänsklig aktivitet till för jordsystemet hållbara nivåer. Han menar att det idag i hög utsträckning är företag som leder utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

”Hållbar mat, energi, material, nya affärsmodeller är vägen till framgång – målet är välfärd inom jordens säkra hållbara gränser. Hållbarhet går från uppoffring till nödvändig, stor möjlighet.” Johan Rockström i Vinter i P1.

*ppm = parts per million, miljondelar. 1 ppm = 0,001 promille.


Referenser och mer läsning:


Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.

Uppdaterad: 4 september 2019
Dela: 
Facebook Twitter Linkedin
searchbarscross linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram