Hoppa till huvudinnehållet
MatLust, logoEU, logo
Meny
MatLust, logosymbol

Nötkött – en hopplös klimatbov på våra tallrikar?

Februari 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning i projekt Matlust.

Nötkött – en hopplös klimatbov på våra tallrikar?

Köttet står för en avsevärd del av den klimatbelastning som vår mat ger upphov till. Samtidigt kan djurhållning bidra till kolinlagring i marken, bevarande av biologisk mångfald och det kulturlandskap som även uppskattas av människor.
Naturvårdsverkets rapport Köttkonsumtionens klimatpåverkan ger både en bakgrund till ämnet och konkreta råd. Livsmedelsnäringen kan till exempel göra viktiga insatser för minskad köttkonsumtion genom ett bredare utbud av klimatsmarta måltider.

Enligt rapporten konsumerade genomsnittssvensken under 2005 mat som gav utsläpp på ca 2 ton koldioxidekvivalenter* per person och år. Av dessa utsläpp stod köttkonsumtionen samma år för 0,7 ton CO₂-ekv. Köttets belastning skulle skattas avsevärt högre om utsläpp orsakade av förändrad markanvändning räknades in, som t.ex. avverkning av regnskog i Brasilien till förmån för bete och foderproduktion.

Utsläppen av växthusgaser i det svenska jordbruket har minskat samtidigt som köttkonsumtionen ökat. Ökningen är baserad på importerat kött så klimatbelastningen av svensk konsumtion har till viss del exporterats. Enligt Jordbruksverket låg konsumtionen i Sverige år 2014 på 87,5 kg kött per person och år.

Olika djurslag och olika produktionssätt ger olika belastning

Att nötkött har en högre klimatbelastning än gris och kyckling beror bland annat på en lägre foderomvandlingsförmåga, att idisslande djur rapar metan, att de får färre ungar och lever längre innan de slaktas. Men vi behöver se till fler aspekter av köttets klimat- och miljöpåverkan för att få en bättre helhetsbild.

Idisslande djur, som kor och får, har förmågan att omvandla grovfoder som gräs och klöver till kött och mjölk. Enkelmagade djur, som gris och kyckling, saknar den förmågan och konkurrerar därför med människor om maten. De utfodras i hög utsträckning med soja och spannmål som produceras i monokulturer med ökat behov av bekämpningsmedel som följd.
Mjölk- och nötköttsproduktion baserad på kraftfoder konkurrerar på samma sätt som kyckling och gris om tillgänglig odlingsmark och leder till jämförelsevis höga utsläpp av växthusgaser. Grovfoderbaserad produktion kan däremot helt eller delvis kompensera växthusgasutsläppen genom kolinlagring i marken. Det sker dels genom vallodling och dels genom perenna beten. Detta visar SLU-forskaren Karl-Ivar Kumm, som bidragit till Naturvårdsverkets rapport och författat en rapport i ämnet på uppdrag av Jordbruksverket.

Vallodling tillför mer organisk substans än den bryter ner och binder därmed koldioxid i marken både direkt genom skörderester och rötter från baljväxter, som klöver och lusern, och indirekt från den skördade vallen när gödseln återförs till åkern. Artur Granstedt, docent i ekologiskt lantbruk, visar med utgångspunkt i Kumms beräkningar att på så sätt binds mer koldioxid i marken (räknat i CO₂-ekv) än de utsläpp av metan (omräknat till CO₂-ekv) som idisslarna orsakar genom rapningar och gödsel.

Andra miljöaspekter än klimatbelastningen behöver också vägas in när vi jämför de olika djurslagen. Många hotade djur- och växtarter är beroende av naturbetesmarker. Vi behöver betande djur för att hålla markerna öppna och därmed gynna biologisk mångfald. En av Kumms slutsatser när det gäller perenna betesmarker är att potentialen för kolinlagring kan förbättras ytterligare genom att integrera lövträd på vissa marker. Träden kan sedan användas för bioenergi.

Minskad konsumtion är också nödvändig

Ändå räcker det inte att minska utsläppen av växthusgaser genom förändrad produktion. Naturvårdsverkets slutsats är att ur ett brett miljöperspektiv behöver köttkonsumtionen minska generellt för såväl gris och kyckling som för nötkött.

En minskad konsumtion av kött i Sverige och andra länder med hög konsumtion skulle ha flera fördelar. Förutom att minska klimatbelastningen skulle det vara positivt för folkhälsan. En minskad köttkonsumtion skulle också kunna frigöra mark för direkt produktion av mat till världens ökande befolkning. För närvarande används ca 70 % av den tillgängliga jordbruksmarken till att odla djurfoder.

Enligt undersökningar är ungefär halva den svenska befolkningen positivt inställd till minskad köttkonsumtion. Att konsumtionen ändå ligger så högt betyder att konsumentinformation inte räcker utan behöver kompletteras med andra verktyg.

Olika typer av klimatstyrmedel som lägger en större del av kostnaden på den/de som förorenar kan stödja förändringen mot minskad köttkonsumtion. Ett sådant exempel är differentierad moms där klimatsmarta måltider skulle kunna vara belagda med lägre moms i jämförelse med köttråvara och måltider med en större andel kött. Ett antal andra möjliga styrmedel diskuteras i Naturvårdsverkets rapport, som Bonus Malus, punktskatt, tullar, klimat- och miljömärkning och andra verktyg för information.

Eftersom många av våra måltider äts utanför hemmet eller består av hemköpta färdigrätter har livsmedelsnäringen en viktig roll. En strategi är att öka utbudet på, tillgängligheten till och marknadsföringen av klimatsmarta alternativ. Viktiga åtgärder är att alla ställen som säljer mat erbjuder fler vegetariska rätter samt fler rätter med en större andel vegetabilier och en mindre köttportion till attraktiva priser som ger en tydlig signal. För trots att kött oftast är den dyrare komponenten i en måltid är priserna för vegetariska måltider idag ofta desamma som för kötträtter.

*I omräkningen av växthusgaser till koldioxidekvivalenter (CO₂-ekv.) ingår koldioxid, metan och lustgas


Referenser och mer läsning:


Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust. 

Uppdaterad: 4 september 2019
Dela: 
Facebook Twitter Linkedin
searchbarscross linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram