Best practice: Gårdsslakt

_{Foto: Eytane Debruyne, Unsplash}

(Click here for an English version of this business case)

TYP AV CASE/TEMA

Stressfri slakt med kulgevärsmetoden.

INITIATIVET I KORTHET

Gårdsslakt med den så kallade kulgevärsmetoden minimerar stressen för djuret. Djuret skjuts per distans med ett gevärsskott i pannan medan det står bland sina flockkompisar i en bekant fålla på gården där det levt hela sitt liv. Vid det vanliga förfarandet så leder stressen djuret upplever vid hanteringen under transporten och på slakteri både till lidande för djuret och risk för sämre kvalitet på köttet. I Tyskland har gårdsslakt av den här typen tillåtits sedan 2011 – trots EU-förordningen – och därför finns det goda exempel kring detta att lära av därifrån.

PÅ VILKET SÄTT BÄST PRACTICE?

Med kulgevärsmetoden bedövas djuret i en lugn och trygg miljö och djuret frigör därmed inte stressrelaterade feromoner som annars ofta sker vid vanligt slakt och vilka alarmerar de andra djuren. Avlivningen är odramatisk. Stressnivån kan observeras direkt, och mätas med blodprover efter slakt. Metoden förhindrar även stressrelaterade kvalitetsproblem i nötköttet som DFD (Dark, Firm, Dry) som ofta är ett problem vid normal slakt av skygga, extensivt uppfödda nötkreatur som kan vara svårhanterliga.

BAKGRUND

Ändringen EU 2021/1374 till bilaga III i EG 853/2004 har gjort slakt på härkomstgård laglig i EU och alla EU-länder arbetar nu med dess implementering. Ändringen har kommit som en konsekvens av ett brett opinionsarbete från lantbrukare, småskaliga slakterier, konsumenter och andra grupper som berörs av djurskydd. Tyskland och Schweiz (oberoende av EU-regelverket) väntade dock inte på ändringen och god praxis har redan utvecklats på flera hundratals gårdar. I forskningsprojektet ”On-farm slaughter of cattle via gunshot method” av Katrin Schiffer vid Kassel universitet i Tyskland och ett liknande forskningsprojekt vid SLU har förutsättningarna för stressfri slakt undersökts i detalj utifrån praxis.

Medan slakt på gården alltså nu är tillåten under vissa omständigheter, så är en bedövning på längre avstånd än 5 meter idag inte godkänd i Sverige. Livsmedelsverket arbetar nu med hur EU-förordningen om slakt på härkomstgården ska omsättas i svensk lagstiftning. Som en del i processen bjuder man in intressenter i frågan i dialogmöten. Företrädare för kulgevärsmetoden deltar i dialogerna.

HUR FUNGERAR DET?

Kulgevärsmetoden kräver professionell kompetens och god planering och skulle kunna utföras av småskaliga slaktare. Det är nu viktigt att nationella genomföranderegler kommer att baseras på erfarenheter från bästa praxis.

VIDARE LÄSNING

På eldrimner.com: Slakt på härkomstgård

Europeiska Kommissionen: Livsmedelssäkerhet – animaliska produkter (översyn av särskilda regler)

LÄNK TILL SEMINARIET DEN 24 FEBRUARI

KONTAKT

För mer information kontakta Katrin Schiffer, branschansvarig för gårdsslakt och charkuteri på Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk.

E-post: katrin.schiffer@lansstyrelsen.se

ETT INITIATIV FRÅN MATLUSTS TRANSNATIONELLA KOMPONENT

Inom MatLusts transnationella komponent söker vi i Östersjöområdet efter best practice och goda exempel. Till exempel hållbara affärslösningar för SME inom livsmedelsbranschen, bra tillämpning av lagen om offentlig upphandling (LOU) och egenkontroll (HACCP), samt initiativ för mer resilienta livsmedelssystem. Exemplen dokumenteras på MatLusts hemsida och sprids genom event.