KONTAKT
Projekt MatLust

Tel: 08-523 048 05
E-post: matlust@sodertalje.se
Adress: Kvarnbergagatan 14 A 151 36, Södertälje
Följ oss på: Facebook

Strävan mot hållbar matkonsumtion

Strävan mot hållbar matkonsumtion

Juni 2017. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.

Strävan mot hållbar matkonsumtion en balansakt mellan ideal och vardag

Hur går det till när konsumenten som vill göra hållbara val befinner sig i mataffären, vad hamnar i korgen och varför? Etnologen Matilda Marshall vid Umeå universitet följer 15 miljömedvetna familjer i sin bok Hållbarhet till middag: En etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras i vardagslivet. I boken får vi ta del av både rutinmässiga inköp och inre överläggningar mellan olika ideal. Studien vill ge inblick i hur förändringsprocesser mot större ekologisk hållbarhet kan se ut.

De hushåll i Umeå kommun som ingår i studien hör till de så kallade tidiga brukarna, de som ligger lite i framkant när det gäller att ta till sig kunskap om matens miljöpåverkan och omsätta den i handling. Marshall återger deltagarnas reflektioner under intervjuerna, följer med dem i livsmedelsbutiken, studerar de matdagböcker de fört och relaterar också sina observationer till aktuella händelser i samhället i stort. Det ger oss inblick i hur deltagarna ger mening åt sina handlingar och hur de balanserar olika förutsättningar och behov.

Några av de vardagliga handlingar som deltagarna i studien upplevde som meningsfulla i strävan mot minskad miljöpåverkan var att köpa ekologisk och närproducerad mat, minska sin köttkonsumtion, minska sitt svinn, odla själva, plocka och ta tillvara bär och välja miljövänliga transportmedel för sina inköpsrundor. Samtidigt tyckte deltagarna att det var svårt att bedöma konsumtionsvalens miljöriktighet och att de fick ta ett ansvar som egentligen borde ligga på politikerna och matindustrin.

Kulturella förutsättningar är avgörande

Medan studiens fokus i första hand var ekologisk hållbarhet så visade sig andra typer av hållbarhet, inklusive hållbara lokalsamhällen, hushållsekonomi, sociala relationer och personligt välbefinnande ha stor inverkan på deltagarnas förhållningssätt. Marshall kallar det kulturell hållbarhet och menar att kulturen kan ses som den grund och struktur som möjliggör hållbar utveckling. En väg att främja etableringen av miljö- och klimatvänliga vanor skulle därför kunna vara att samtidigt visa hur dessa hör ihop med sociala och kulturella hållbarhetsvärderingar.

En slags pragmatism framkommer ur deltagarnas balanserande av olika värderingar, vardagens praktiska begränsningar och behovet av att inte krångla till det eller behöva försaka för mycket. Den pragmatiska strategin legitimerar andra moraliska värderingar och kulturella normer som inte är direkt förenliga med den ekologiska hållbarheten. Den är också en strategi för att inte överväldigas av den egna miljömedvetenheten.

Gradvis förändring av normer och värderingar

En slutsats av detta är att det är mödosamt att ändra sina vanor och att chansen att lyckas ökar om förändringarna får ske gradvis och i en takt som stämmer med individens förmåga och intresse. Att på egen hand genomföra alltför stora förändringar kan ge bakslag, i synnerhet när det känns som ett för stort ansvar hamnar på individen. Att vara insatt i problemen innebär inte heller nödvändigtvis att de egna vanorna genomgår en större förändring. Tvärtom kan kunskapen leda till känslor av att bli överväldigad när den sätts i relation till hur samhället och förutsättningarna ser ut. Därför blir det viktigt att flytta fokus från individen till de sociala mönster som individen påverkas av. Här ser Marshall två möjligheter för ekologisk hållbarhet att få fäste: antingen behöver den passa in i de normer, värderingar och vanor som är viktiga i vardagen eller så behöver dessa förändras så att önskvärda vanor blir meningsfulla.