Hållbarhetsgrund – Diet for a Green Planet

Mat för att må bra och äta det som jorden kan producera på ett hållbart sätt

Diet for a Green Planet är ett koncept som tar hänsyn till hållbarhet inom flera områden och innehåller kriterier som bidrar till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Södertälje kommun har länge arbetat enligt konceptet, vilket har etablerat kommunen som ledande i landet när det gäller hållbarhet i de offentliga måltiderna. Grunden för MatLusts arbete utgörs av konceptet Diet for a Green Planet. Läs gärna mer på hemsidan dietforagreenplanet.se, som MatLust står bakom.

Södertälje kommun har sedan 2010 arbetat enligt Diet for a Green Planet-konceptet i de offentliga måltiderna. Det har genererat stor uppmärksamhet och många utmärkelser, bland annat som ”Årets skolmatskommun”. Konceptet utvecklades under två forskningsprojekt, BERAS (2003–2006) och BERAS Implementation (2010–2013). Södertälje kommun deltog i en ledande roll för att utveckla och implementera matkonceptet.

Resan mot att bli ledande på hållbara offentliga måltider inleddes redan 2001, då ett politiskt beslut togs i Södertälje kommun att använda maten som verktyg i miljöarbetet. En ny kostpolicy togs fram och steg för steg har kommunen sedan arbetat för en mer hållbar livsmedelsförsörjning både i ordinarie verksamhet och i olika utvecklingsprojekt.

2015 startade EU-projektet MatLust för att utveckla en hållbar livsmedelsnäring i Stockholmsregionen och etablera Södertälje som regional livsmedelsnod. MatLust hjälper hundratals små och medelstora livsmedels företag till ökad tillväxt och hållbarhet. Grunden för MatLusts arbete utgörs av konceptet Diet for a Green Planet.

Sedan den 17 juni 2019 driver Södertälje kommun och MatLust projektet “Diet for a Green Planet flagship” med syfte att etablera nätverk för spridning av Diet for a Green Planet i Östersjöregionen. Projektet finansieras av Svenska Institutet och ska genomföras på 18 månader.

Hållbart ur flera aspekter

Diet for a Green Planet är ett forskningsbaserat koncept som tar hänsyn till hållbarhet inom flera områden.

Klimat

• Mat kostar energi att producera och orsakar utsläpp, bl.a. klimatgaser. Därför behöver exempelvis matsvinnet minska.
• Köttproduktion kräver stora ytor och ger stora utsläpp. Köttkonsumtionen behöver minska, till förmån för mer vegetabilier.
• Vi behöver få bort koldioxiden från atmosfären. Detta kan göras genom kolsänkor där biomassa och mull som innehåller kol byggs upp.
• Transporter är energikrävande. De behöver minskas och ske på ett sätt som minimerar klimatpåverkan.

Östersjön och övergödningen

• Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, främst av näringsämnen som kväve och fosfor. En mycket stor del kommer från jordbruket.
• Vi behöver ett jordbruk som inte släpper ifrån sig så mycket näringsämnen till vattendragen.

Hälsa

• För en bra hälsa behöver vi en varierad och näringsrik kost. Vitaminer, mineraler och fibrer finns det gott om i grönsaker, fullkornsprodukter och baljväxter.
• Kött och charkvaror bör man äta med måtta.

Biologisk mångfald och jordens bördighet

• En varierad odling med kombination av olika växter och djur ger en större biologisk mångfald i både landskapet, på åkrarna och i jorden.
• En levande jord innehåller miljontals mikroorganismer som gör den bördig och är en del av den biologiska mångfalden.

Markanvändning

• Vi har cirka 1,4 miljarder hektar åkermark på hela jorden. Det innebär att varje människa har ungefär 2000 m2 odlingsbar mark till sitt förfogande.
• I Sverige motsvarar vår matkonsumtion produktion från den dubbla arealen. Diet for a Green Planet ger oss möjlighet att äta det som kan odlas på 2000 m2.

Diet for a Green Planet – kriterierna

Diet for a Green Planet bygger på fem kriterier som kan tillämpas var som helst på jorden, men som ger olika mat på tallriken beroende av plats och årstid.

God och hälsosam mat

För att en hållbar kost ska bli populär och få genomslag måste den vara vällagad och välkomponerad.

Ekologiskt odlad, helst från kretsloppsjordbruk

I brist på ekologiska kretsloppsgårdar används EU-ekologiskt eller KRAV-märkt.

Mindre kött, mer grönsaker, baljväxter och fullkorn

Ett riktmärke är max 20% kött och fisk av de totala råvarorna. Tänk på att djuren fötts upp under goda förhållanden och att fisken kommer från hållbart fiske. Välj fullkorns produkter framför raffinerade sådana, det ger bättre mättnad, högre näringsvärde och mindre svinn.

Lokalt producerat i säsong

Produkter som kan produceras på ett miljövänligt och energisnålt sätt i den region som konsumenten lever i, är automatiskt säsongsanpassade. Vad som kan definieras som lokalt varierar för olika produkter och olika marknader. Maximalt 50 till 250 km från konsumenten är ett grovt mått.

Minskat svinn

Det gäller att minimera svinnet både i produktion, förädling, distribution, tillagning och från tallriken.

Ekologiskt kretsloppsjordbruk

En odlingsmetod som minimerar negativ miljöpåverkan på Östersjön och andra vatten – och samtidigt gör odlingen till en positiv faktor för klimatpåverkan. I ett ekologiskt kretsloppsjordbruk råder balans mellan djurantal och jordareal, och gödsel och grödor ingår i ett kretslopp.

• Man har inte fler djur än vad gården själv kan föda. Då minskar näringsläckaget till vattendragen, och man behöver inte köpa in gödningsmedel och foder som medför en massa transporter. Bra för Östersjön och klimatet.
• Man odlar flera olika sorters grödor i ett växelbruk där fleråriga grödor (vall) ingår och undviker därmed utarmande monokulturer. Bra för den biologiska mångfalden och jordens bördighet!
• Man odlar gräs och klöver i fleråriga vallar så att humusen byggs upp i jorden och en kolsänka skapas. Bra för klimatet och jordens bördighet!
• Man undviker konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel så att vilda växter, djur, insekter och mikroorganismer gynnas. Bra för den biologiska mångfalden och jordens bördighet!
• Kor eller andra djur betar i hagarna och då trivs många växter och organismer som annars försvinner ut landskapet. Bra för den biologiska mångfalden!

Den nya matpyramiden

En del mat kan vi äta ofta, annan bör vi äta mer sällan, om vi vill minska vår klimat- och miljöpåverkan. I basen för den nya matpyramiden finns det vi kan äta varje dag, som svenska baljväxter, rotfrukter och sädesslag. Svenskt kött och andra animalieprodukter samt importerade livsmedel kompletterar vi med ett par, tre gånger i veckan. I toppen finns varor vi inte bör äta alls men kan unna oss väldigt sällan, då de har stor klimatpåverkan. Skilda förutsättningar att producera mat gör att innehållet i pyramiden varierar över året.

Vår och försommar

Primörernas tid, samtidigt den svåraste tiden då det inte finns så mycket kvar av fjolårets skörd. Rotfrukter, lök och kål får piffas upp med nya gröna blad som spenat, den första salladen och färska bladkryddor. Torrprodukter som baljväxter och spannmål av olika slag är en viktig bas. Så småningom kommer den färska potatisen och några tidiga grönsaker. Detta är också makrillens bästa tid, en fisk som är en av de bättre att äta.

Sommar och förhöst

Rikedomens tid. Nu finns allt – tomater, gurka och squash, färska ärter och bönor, broccoli och blomkål, nyskördade rotfrukter och stor variation av bladgrönt. Bär och svamp finns i skogarna. Vi kan frossa i allt färskt och det är nu vi kan göra inläggningar av över flödet både från skogen och åkrarna.

Höst

De mustiga grytornas tid. Salladsgrönsakerna tar slut, men vi har överflöd av rotfrukter, olika kålsorter, purjolök och pumpor. Lokal frukt finns fram till jul. Samtidigt är det jaktens och slaktens tid. Viltkött och lammkött finns det gott om nu, så grytor med kött och grönsaker hör denna tid till.

Vinter

Rotfrukternas tid. Nu hämtar vi råvaror ur lagren. Basen i födan blir rotfrukter, kål och lök, samt spannmål och bönor/ärter. För att få fram något färskt är groddar och skott av baljväxter och andra fröer bra alternativ. Man kompletterar med inlagda och konserverade produkter.

Här är inspiration för dig som vill hitta lokala alternativ till importerade produkter:

Bra för människor. Bra för planeten.

Diet for a Green Planet är en hälsosam kost, helt i linje med kostrekommendationerna. Den går också att producera på ett för planeten hållbart sätt. Konceptet kan tillämpas över hela jorden. Det resulterar då i olika mat på tallriken beroende på plats och säsong. Samma utgångspunkt som Diet for a Green Planet – hälsosam kost som är hållbart producerad – har EAT-Lancetkommissionens rapport ”Food, Planet, Health”, sammanställd av 35 framstående forskare från hela världen. Denna prestigefyllda rapport presenterades i januari 2019 och bekräftar kriterierna för Diet for a Green Planet. Ett annat uppmärksammat koncept är Världsnaturfondens ”One Planet Plate” som lanserades 2018. Det är en guide och en märkning av måltider. Även One Planet Plate överensstämmer med Diet for a Green Planet och förespråkar hållbara måltider som gynnar klimatet, den biologiska mångfalden – och hälsan.

Relaterat material

Volymmål som Södertälje kommun arbetar efter (2021) – ladda ner

Kokbok – Östersjövänlig mat i praktiken – ladda ner

Det här är Diet for a Green Planet – ladda ner