Obligatorisk eller frivillig ursprungsmärkning av livsmedel?

November 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.

Obligatorisk eller frivillig ursprungsmärkning av livsmedel

En grupp forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds universitet och AgriFood Economics Centre har studerat betydelsen av ursprungsmärkning av livsmedel ur ett svenskt perspektiv. I en längre rapport på engelska och en kortare version på svenska analyseras de vanligaste skälen för obligatorisk ursprungsmärkning och fem produkter som kan komma att omfattas av krav på sådan märkning.

Bakgrund

Om livsmedel ska märkas med geografiskt ursprung bestäms på EU-nivå och generellt är sådan märkning frivillig. Vissa råvaror har dock krav på ursprungsmärkning: kött från nöt, gris, fjäderfä, får och get, samt ägg, fisk, kräft- och blötdjur, frukt, grönsaker och honung. En EU-förordning från 2011 kan innebära att ursprungsmärkning av många fler livsmedel blir obligatorisk.

I EU har Sverige också ställt sig positivt till utökad obligatorisk ursprungsmärkning men frågan är omdiskuterad. Bland annat skriver Konkurrensverket i sitt slutbetänkande av konkurrenskraftsutredningen för jordbruks- och trädgårdsnäringarna från 2015 att obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel enligt deras bedömning är ett indirekt konkurrenshinder.

Forskarna Cecilia Carlsson, Helena Johansson, Carl-Johan Lagerkvist, Kristian Sundström och Fredrik Wilhelmsson resonerar i den här rapporten kring de vanligaste skälen för obligatorisk ursprungsmärkning och studerar fem produkter som med EU-förordningen skulle kunna komma ifråga för en sådan, nämligen: färdigrätter, bacon, sylt, mjölk och yoghurt.

De vanligaste skälen för obligatorisk ursprungsmärkning

I korthet handlar skälen för obligatorisk ursprungsmärkning om konsumenternas rätt att få veta var maten kommer ifrån för att utifrån det kunna fatta mer informerade beslut. Skälen emot handlar om att väga nyttan och efterfrågan av märkning mot de merkostnader som den innebär.

Ett vanligt argument för obligatorisk ursprungsmärkning är att det skulle kunna motverka matfusk. Artikelförfattarna menar att sådan märkning i det här fallet är ett trubbigt instrument och att fusk kan förekomma oavsett, som t.ex. när hästkött såldes som nötkött, och att det snarare handlar om att de regler som finns inte följs.

Ett annat argument handlar om att märkningen skulle kunna stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Här är författarnas slutsats att dagens frivilliga märkning möjliggör för dem som vill köpa svenskt att göra det. En obligatorisk märkning skulle däremot förmodligen inte öka antalet som är villiga att betala mer för svensk råvara. Den obligatoriska märkningen skulle då bland annat kunna innebära att jordbrukarna får betala den kostnadsökning märkningen innebär genom att deras priser pressas ner. Det finns också en risk att svenska livsmedel får försämrad konkurrenskraft på exportmarknaden om konsumenter i andra länder föredrar inhemskt producerad mat.

Ett tredje argument är att märkning skulle bidra till ökad djurvälfärd och minskad antibiotikaresistens. Ett motargument är att det är svårt för konsumenten att ha koll på olika länders lagstiftning och att bättre djurhållning och antibiotikahantering skulle främjas mer av andra styrmedel än just ursprungsmärkning.

Förordar frivillig märkning

En slutsats är att nyttan, kostnaden och hur väl marknadsreglerad märkning fungerar skiljer sig mycket åt mellan olika produkter och att separata utvärderingar därför behövs.

Rapportens huvudsakliga slutsats för de fem livsmedel som den här studien fokuserar på är att dagens frivilliga märkning i stort sett tillräckligt väl täcker konsumenternas behov av information. Samtidigt skulle obligatorisk märkning förmodligen inte på ett väsentligt sätt bidra till att önskade mål uppfylldes utan skulle snarare kunna leda till konkurrensnackdelar för svensk mat och ofrivilligt dyrare mat för dem som inte efterfrågar märkningen.

Referenser och mer läsning:

• Carlsson, C, H Johansson, C J Lagerkvist, K, Sundström och F Wilhelmsson, ”Origin Labelling of Food – Costs and Benefits of New EU Legislation for Sweden”, Report 2014:1, AgriFood Economics Centre, Lund. Klicka här för att komma till rapporten.
• Carlsson, C, H Johansson, C J Lagerkvist, K, Sundström och F Wilhelmsson, ”Ska det vara obligatoriskt att märka maten med ursprung?” Ekonomisk debatt nr 3, 2015. Klicka här för att komma till rapporten.
• SOU 2015:15, ”Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring”. Klicka här för att komma till rapporten.

Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.