Ekologiskt lantbruk mer hållbart trots lägre skördar

Maj 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.

Ekologiskt lantbruk mer hållbart än konventionellt trots lägre skördar

I en så kallad metastudie – en sammanfattning av forskningen inom ett område – har forskarna John P. Reganold och Jonathan M. Wachter vid Washington State University jämfört ekologisk och konventionell produktion ur hållbarhetssynpunkt. Översiktstudien sammanfattar 40 års vetenskapliga studier mot bakgrund av de övergripande hållbarhetsaspekterna produktion, miljö, ekonomi och välbefinnande.

Vad är hållbart jordbruk?

Enligt en rapport från USA:s nationella vetenskapsakademi är en gård, oavsett om den drivs ekologiskt eller inte, endast hållbar om den producerar tillräckliga mängder mat av god kvalitet, förbättrar naturresursbasen och miljön, går ihop ekonomiskt och bidrar till lantbrukarnas och deras lokalsamhällens välbefinnande. Med utgångspunkt i dessa fyra områden för hållbarhet har Reganold och Wachter gått igenom hundratals jämförande studier av ekologiskt och konventionellt lantbruk.

Område 1: Produktion

I den här kategorin ingår produktionsmängder och kvalitet för växtodling och djurhållning. De genomsnittliga skördenivåerna är enligt studier 8-25% lägre i ekologiska odlingssystem. Under vissa odlingsbetingelser och för vissa grödor ligger dock skördenivåerna för ekologisk växtodling ganska nära nivåerna inom konventionell produktion. Under omständigheter som extrem torka kan ekologiska system ge bättre skördar eftersom jordens vattenhållande förmåga är bättre inom ekologisk odling. Förbättrad odlingsteknik och sorter avpassade för ekologisk produktion kan hjälpa ekologisk växtodling att komma upp i högre skördar.

Ekologisk mat har betydligt mindre eller inga rester av kemiska bekämpningsmedel jämfört med konventionellt producerad mat. I 12 av 15 studier som jämfört näringsvärden visade sig ekologisk mat har högre näringsvärde i form av t.ex. mer C-vitamin, antioxidanter, omega-3-fettsyror och bättre balans mellan omega-3 och omega-6. En studie visade också att konventionellt kycklingkött och fläskkött hade 33 % högre risk att vara smittade med antibiotikaresistenta bakterier i jämförelse med ekologiska alternativ.

Område 2: Miljö

Generellt bekräftar studier att ekologiska odlingssystem är mer miljövänliga än konventionella system. Till exempel är ekologiskt odlade jordar konsekvent mer kolrika, har bättre jordkvalitet och mindre jorderosion. Ekologiska gårdar har generellt en större mångfald av arter, både ur växt- och djurriket. I konventionella system har bekämpningsmedel mot skadedjur och svampangrepp visat sig ha negativa effekter på biologisk mångfald då insektsgifterna också minskade den biologiska förmågan till insektsreglering i odlingssystemen.

Eftersom ekologisk produktion inte använder kemiska bekämpningsmedel förorenas inte grund- och ytvatten med sådana. När det gäller nitrat- och fosforläckage samt växthusgasutsläpp visar ekologiska system bättre resultat när de uttrycks i areal än i producerad enhet. Allvarliga föroreningar av grundvatten och marina miljöer är kopplat till överdriven gödning med kväve och fosfor. Ekologiska odlingssystem ger mindre läckage tack vare recirkuleringen av näringsämnen.

Ekologiska system är oftast mer energieffektiva, det gäller även per producerad enhet. Kombinerat med den högre andelen organisk substans i jorden gör detta ekologiska odlingssystem synnerligen lämpliga för att utveckla metoder för att minska utsläpp från fossila bränslen och öka markens förråd av kol, vilket är viktiga redskap mot klimatförändringar.

Område 3: Ekonomi

Merpriserna – prispremierna – för ekologiskt producerade grödor visade sig i en översiktstudie vara skillnaden mellan ett positivt eller negativt ekonomiskt resultat för ekologiskt i jämförelse med konventionellt jordbruk. Den främsta merkostnaden inom ekologiskt lantbruk är att det krävs mer arbetskraft. En del ser detta som positivt, att det skapar fler arbetstillfällen på landsbygden.

Det finns inte så många studier kring den ekonomiska nyttan av det ekologiska jordbrukets mindre miljöpåverkan (som t.ex. minskad jorderosion och nitratläckage) och bidrag till miljönytta (som t.ex. biologisk skadedjursreglering, humusuppbyggnad och mineralisering av växtnäring) jämfört med det konventionella. Om sådana faktorer skulle tas med i ekonomiska beräkningar så skulle sannolikt merpriser och subventioner till ekologiskt lantbruk kunna rättfärdigas med att det jordbruket undviker miljöskador och tillhandahåller ekosystemtjänster.

Område 4: Välbefinnande

Ekologiskt lantbruk har visat sig, i det begränsade antalet studier som finns, ha en viss positiv inverkan på lokalsamhällenas ekonomiska utveckling, bidra till ökad interaktion mellan lantbrukare och konsumenter, fler anställningar för lantarbetare och mer samarbete mellan lantbrukare. Det ger också mindre hälsorisker för lantarbetarna som inte utsätts för bekämpningsmedel och andra kemikalier, detta är i synnerhet tydligt i fattigare länder.

Ekologiska certifieringar inbegriper även sociala mål, t.ex. arbetsvillkor. Djurens välmående och möjlighet att utöva sitt naturliga beteende är också en del av den ekologiska certifieringen. Den större mångfald av grödor och djur som oftast finns på ekologiska gårdar innebär både att risken för inkomstbortfall sprids på fler olika produkter samt att lantbrukarna själva får tillgång till en mer blandad och näringsrik kost, oavsett om det rör sig om självförsörjande eller exportorienterat jordbruk.

Sammantaget visar ekologiska odlingssystem en bättre balans mellan hållbarhetsmålen än de konventionella motsvarigheterna (se bilden ovan). Utifrån den forskning som artikeln sammanfattar argumenterar författarna för att trots att ekologiska system ger lägre skördar än konventionella så är de mer lönsamma och mer miljövänliga, de ger lika eller mer näringsrik mat med mindre, eller inga, rester av bekämpningsmedel. Forskning tyder också på att ekologiskt jordbruk bättre bidrar till ekosystemtjänster samt har en del fördelar för social hållbarhet.

Hinder och styrmedel

Hinder för omläggning till ekologisk produktion inkluderar globala jordbruks-, kemikalie- och livsmedelsföretags mäktiga egenintressen, dominans över marknaden och inflytande på politiken. Brist på kunskap och information, svag infrastuktur, andra ekonomiska utmaningar, missförstånd och fördomar är andra hindrande faktorer. Betydligt mindre medel har gått till forskning och utveckling av ekologisk odling vilket gör att det saknas lämpliga sorter och raser för ekologisk produktion samt kunskap och information som stöd till ekologiska lantbrukare.

Förslag på åtgärder för att råda bot på den här situationen är kunskapsbaserade styrmedel som främjar innovation, utbildning och informationsspridning inom jordbruket. Nödvändiga är också öppna marknader, begränsat kommersiellt inflytande över politiken, ökad transparens i livsmedelsproduktionssystemet, minskat matsvinn, mer trygghet och besittningsrätt för lantbrukare och utveckling av nationella mål för livsmedelssäkerhet och bevarandet av ekosystem. Finansiella styrmedel som sätter en prislapp på de negativa och positiva sidoeffekterna av jordbruket och som ger lantbrukarna tillgång till kapital, infrastruktur och marknader är andra verktyg som behövs.

Framtiden

Till sist noterar författarna att det inte är ett enda jordbrukssystem som kommer kunna förse världen med mat. Visserligen har ekologiskt jordbruk en outnyttjad potential för den globala livsmedelsförsörjningen och bevarandet av ekosystemen. Men det kommer behöva kompletteras med andra odlingssystem, både redan kända och sådana som ännu inte upptäckts.

Referens:

John P. Reganold & Jonathan M. Wachter (2016) “Organic agriculture in the twenty-first century”, Nature Plants 2:15221.

Länk till artikeln – klicka här

Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.