Ät rätt för hälsan och miljön

Februari 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning i projekt Matlust.

Ät rätt för hälsan och miljön

Den mest omfattande studien hittills om sambanden mellan kost, hälsa och miljö visar att både hälsan och miljön har mycket att vinna på en förändring av kostvanorna.

David Tilman & Michael Clark vid University of Minnesota analyserar en stor mängd data om vilken klimatbelastning olika kosthållningar har och hur de påverkar förekomsten av kroniska välfärdssjukdomar. De visar att jämfört med dagens dominerande kosttrend minskar vegetarisk kost, vegetarisk kost med fisk samt medelhavsdieten förekomsten av diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa former av cancer samtidigt som de genererar avsevärt lägre utsläpp av växthusgaser.

Slutsatsen är att förändrade kostvanor är en av vår tids viktigaste utmaningar.

Maten vi äter har stor påverkan på både vår hälsa och miljön. Jordbruket, inklusive betesmarker, tar globalt sett hälften av jordens totala isfria yta i anspråk. Livsmedelskedjan står också för mer än 25 % av de totala utsläppen av växthusgaser och förorenar med sina insatsmedel såväl sötvatten som haven.

Samtidigt som nästan en miljard människor idag lider brist på mat, saknar säker tillgång till mat och skulle dra hälsomässiga fördelar av mer och bättre mat, lider 2,1 miljarder människor av övervikt eller fetma. Det senare till följd av förändrade kostvanor som har ett tydligt samband med ökade inkomster och urbanisering. Det är främst den ökande konsumtionen av hel- och halvfabrikat, raffinerat socker, raffinerade fetter, oljor och kött som ligger bakom. Dessa förändrade kostvanor och de ökade BMI*-värden som de leder till hänger samman med ökad förekomst av sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa typer av cancer.

Om de kosttrender som gett upphov till den nuvarande situationen fortsätter att utvecklas på samma sätt så förväntas dessa sjukdomar utgöra två tredjedelar av den totala sjukdomsbelastningen globalt år 2050. I takt med den ökade efterfrågan kommer dessutom tropiska skogar, savanner och gräsmarker röjas som leder till mer växthusgasutsläpp och hotar arter med utrotning.

Utifrån den bakgrunden argumenterar Tilman & Clark för att ett brott med dessa trender och förändrade kostvanor är en av vår tids största och viktigaste utmaningar. I den här studien har de analyserat och kopplat samman data från flera stora forskningsområden genom att:

1. Sammanställa alla data de kunnat hitta om olika livsmedels livscykelanalyser; analyser av växthusgasutsläpp genom hela kedjan från ”vaggan till gårdsgrinden”.
2. Använda cirka 50 års data för 100 av världens mest befolkningstäta länder för att analysera globala kosttrender och deras orsaker, samt för att göra en prognos för framtiden om dessa trender fortsätter utvecklas som hittills.
3. Sammanfatta data om hälsa och kost från 10 miljoner personår för att kunna jämföra alternativa kosthållningars inverkan på dödlighet, diabetes typ 2, cancer och kroniska hjärt-kärlsjukdomar. De har studerat tre typer av alternativ kosthållning – vegetarisk kost, vegetarisk kost plus fisk och medelhavsdieten – som alla uppvisar både positiva fördelar för hälsan och miljön i jämförelse med den så kallade konventionella allätar-kosten.
4. Kombinera dessa förhållanden med den förväntade globala befolkningsökningen för att ge en prognos för den miljöpåverkan som är att vänta om nuvarande trender håller i sig och för att beräkna de miljömässiga fördelarna av en kost som är förknippad med lägre antal kostrelaterade sjukdomar.

Studien visar att de tre alternativa dieterna alla leder till lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med den konventionella prognosen. Vegetarisk kost minskar utsläppen med 55 %, vegetarisk kost som innehåller fisk med 45 % och medelhavsdieten med 30 % per capita. Samtidigt minskar antalet fall av diabetes typ 2 med 16 % - 41 %, cancer med 7 % - 13 %, dödlighet orsakad av hjärt- och kärlsjukdomar med 20 %-26 % och generell dödlighet till följd av alla orsaker kombinerade med 0 % - 18 %.

Det finns alltså många livsmedel som är bra för hälsan och samtidigt innebär en mindre belastning för miljön. Tilman & Clark poängterar dock att det inte är självklart att den mat som är bra för hälsan automatiskt har mindre miljöpåverkan, och vice versa.

Att påverka och förändra kostvanor hos ett stort antal människor är en mycket stor uppgift som kräver insatser från nutritionister, lantbrukare, agronomer, vårdpersonal, lärare, beslutsfattare och livsmedelstillverkare. De kostval vi gör beror på kulturella faktorer, kunskaper om näringslära, pris, tillgång, smakpreferenser och bekvämlighet, alla aspekter som måste beaktas för att förändring ska bli möjlig.

*BMI = body mass index, mäter förhållandet mellan längd och vikt

Referens och mer läsning:

• D. Tilman & M. Clark, Global diets link environmental sustainability and human health, Nature 2014:515, 518–522, doi:10.1038/nature13959.
  Obs: Den här artikeln är inte fritt tillgänglig utan kräver prenumeration på tidskriften Nature, egen eller via institution. Den kan även köpas genom deras hemsida.

Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.