Livsmedelsrekommendationer med miljötänk

November 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.

Livsmedelsrekommendationer med miljötänk

De vetenskapliga bevisen för att det finns positiva samband mellan vad som är bra för människors och planetens välmående ökar. Allt mer forskning visar också att stora folkgrupper världen över behöver ändra sina matvanor både för att värna hälsan och miljön. Nationella kostråd som inkluderar matens miljöpåverkan i sina rekommendationer kan vara ett hjälpmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion.

Forskarna Carlos Gonzales Fischer och Tara Garnett vid Oxforduniversitet, som står bakom den här FAO-rapporten (FAO är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation), vill belysa statliga myndigheters möjligheter att ta ställning för en hållbar och hälsosam framtid genom att ta fram och sprida kostråd som innehåller både hälso- och miljömål. För trots att kunskapen ökar och över 80 länder nu erbjuder kostråd till sina medborgare är det endast ett fåtal av dessa som beaktar kostvalens miljöpåverkan. Sverige är ett av dem, i sällskap av Brasilien, Tyskland och Qatar.

I tillägg till dessa fyra länders riktlinjer så inkluderar rapporten även tio andra uppsättningar riktlinjer som har en kvasiofficiell ställning eller som utarbetats inom akademin eller av ideella organisationer. De tas upp för att de har ett gott vetenskapligt stöd för sina råd och erbjuder intressanta eller behjälpliga exempel på hur hållbarhet och näringslära kan integreras i kostråd.

Livsmedelsrekommendationer för hälsan och miljön

Råden som ges är liknande: att en till största delen växtbaserad kost har fördelar för hälsan såväl som för miljön. Sverige har lite mer detaljerade rekommendationer kring vilka grönsaker som är att föredra, t.ex. att välja rotgrönsaker i större utsträckning än salladsgrönsaker. De flesta tar upp köttets förhållandevis stora miljöpåverkan. Här saknas dock mer specifika råd och i de fall maxintag förekommer är mängden angiven enbart med hänsyn till hälsan.

Unikt för Brasiliens kostråd är att de framhäver sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet. Till exempel uppmanas folk att vara kritiska till reklam och att undvika högprocessade livsmedel inte bara för att de är dåliga för hälsan utan också för att de anses undergräva traditionella matkulturer. Att i så stor utsträckning som möjligt äta i sällskap ingår också som ett av ”10 steg till hälsosam kost”.

De svenska kostråden tas fram av Livsmedelsverket och är till stor del baserade på de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Den senaste versionen av kostråden är från april 2015 och heter ”Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig!” Råden är indelade i nio huvudkategorier: frukt och grönt, fisk och skaldjur, motion, fullkorn, fett, mjölkprodukter, kött, salt, socker och att balansera intaget. Varje ämne beskriver vilken rekommendationen är, hur de kan nås, hälsopåverkan och miljöpåverkan i de fall det är relevant.

Har kostråd inflytande på konsumtionen?

Rapportförfattarna konstaterar att det är svårt att utvärdera om kostråden faktiskt påverkar konsumenternas livsmedelsval. Även i länder där man regelbundet undersöker befolkningens matvanor och frågar om livsmedelsrekommendationerna så är det svårt att isolera kostrådens inflytande från den mängd av information och råd som riktas mot konsumenter.

Hur effektiva kostråden är ur miljösynpunkt är en fråga som kvarstår. Med tanke på de stora miljöutmaningar vi står inför är det också oklart om de breda och generella råd som ingår i t.ex. de svenska kostråden – om de följdes – skulle innebära betydelsefulla minskningar av växthusgaser och annan miljöpåverkan.

Poängen som förs fram i rapporten är ändå att officiellt förankrade och evidensbaserade kostråd har en nyckelroll i en sammanhängande livsmedelspolicy. För att kunna spela den rollen behöver kostråden kommuniceras vitt och brett till allmänheten och till yrkesverksamma inom hälsa och näring. Kostråden måste också vara förankrade och implementeras, till exempel i planerna för skolmat och offentlig upphandling samt regleringar av marknadsföring och reklam för livsmedel.

Referens och mer läsning:

• Carlos Gonzalez Fischer & Tara Garnett. 2016. “Plates, pyramids and planets: Developments in national healthy and sustainable dietary guidelines: a state of play assessment” Food and Agriculture Organisation (FAO) & Food Climate Research Network (FCRN), University of Oxford. Klicka här för att komma till rapporten.

Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.