Hur tar man reda på en produkts miljöpåverkan?

Februari 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning i projekt Matlust.

Hur tar man reda på en produkts miljöpåverkan?
– Introduktion till livscykelanalys

Livscykelanalys (LCA) är en metod för att bedöma en produkts totala miljöpåverkan, från vaggan till graven. LCA kan användas för att jämföra olika produkters miljöpåverkan, men även för att bedöma vilket led i en produkttillverkning som är mer resurskrävande.
Olika typer av miljöpåverkan kan beräknas med metoden och klimatbelastning i form av växthusgasutsläpp anses vara ett av de mer användbara områdena för verktyget.

Produktens miljöpåverkan mäts genom att följa den genom hela produktionskedjan, t.ex. från utvinningen av råvaror för jordbruket till avfallet efter produkten konsumerats. I praktiken avgränsar man emellertid ofta studien till att följa produkten till gårdsgrinden, fabriksgrinden eller butiken, beroende på vad som är relevant för sammanhanget men också för att arbetet nästan kan bli oändligt annars.

En livscykelanalys kan användas för att jämföra olika produkters miljöpåverkan, men även för att bedöma vilket led i en produkttillverkning som är mer resurskrävande. Dessutom kan olika typer av miljöbelastning och resursanvändning mätas. LCA används ofta och fungerar relativt bra för mätningar av klimatpåverkan. Metoden är inte lika väl avpassad till att mäta till exempel försurning och övergödning. Det beror på att utsläppen i de fallen har en mer lokal eller regional påverkan och att omständigheter som årstid och omgivning har inflytande över vilka effekterna blir.

Hur en livscykelanalys görs finns standardiserat i en internationell överenskommelse, ISO 140 40 och 140 44. Enligt denna standard delas analysen upp i fyra delar:

1. Definition av mål och omfattning. Här bestämmer man ramarna för studien, till exempel hur långt man ska följa olika resursflöden, vilka geografiska och tidsmässiga avgränsningar som ska gälla. Detta är av betydelse bland annat eftersom produktionsvillkoren och -metoderna skiljer sig mellan olika platser i världen och eftersom framställningstekniker förändras.
2. Inventering. I detta steg samlar man in och bearbetar data. En del bakgrundsdata finns redan att hämta, till exempel för beräkningar av transporter.
3. Miljöpåverkansbedömning. Här utvärderar man vilken miljöpåverkan de olika momenten i tillverkningen har. Olika typer av påverkan kan mätas. Utsläpp som påverkar klimatet redovisas ofta i form av koldioxidekvivalenter, förkortat till CO₂-ekv. Andra växthusgaser har en annan påverkan och en annan varaktighet men räknas om till koldioxidekvivalenter. Med det internationellt överenskomna tidsperspektivet 100 år blir omräkningen av 1 kg metan lika med 25 kg CO₂-ekv och 1 kg lustgas motsvarar 298 kg CO₂-ekv.
4. Tolkning. I denna del av studien presenteras slutsatser, rekommendationer och förslag på förbättringar.

Trots att man standardiserat tillvägagångssättet för livscykelanalyser så kan resultaten från två studier av samma produkt skilja sig åt mycket. Det beror dels på metodval, avgränsningar och antaganden som gjorts. När det gäller olika livsmedels klimatbelastning så sker generellt den största förbrukningen av resurser och de största utsläppen i jordbruksledet inklusive insatsmedlen till jordbruket. Jordbruksproduktionen är också ett av de system som visar störst variation och är svårast att generalisera. Det beror på att faktorer som produktionssystem, växtföljd, geografiskt läge, väder och prisfluktuationer för t.ex. insatsmedel skiljer sig åt från gård till gård och från år till år.

Lätt att välja rätt

Ett exempel på hur livscykelanalyser kan användas i praktiken för att öka klimatmedvetenheten och minska utsläppen från livsmedelskedjan är ett nyligen utvecklat verktyg för offentliga och privata storkök i Sverige. Som ett tillägg till de måltidsplaneringsverktyg (Mashie, Aivo och Foodit) som används för att göra beräkningar av näringsinnehåll och kostnader har man skapat en modul som gör det möjligt att beräkna råvarornas klimatpåverkan.

SP Food and Bioscience som driver detta projekt framhåller de osäkerheter i resultat och tolkning för LCA som beskrivits ovan och använder i den mån det är möjligt data som är medelvärden under flera år och över en större region. Klimatpåverkan är inte bara olika för olika livsmedel utan kan också skilja sig åt väsentligt beroende på produktionsätt. De klimattal som presenteras kan alltså inte tas som absoluta värden men är ändå värdefulla som vägledande indikationer på hur menyer kan komponeras för minskad klimatpåverkan.

Sist men inte minst identifierar SP minskat svinn som en av de viktigaste åtgärderna för att minska livsmedelssektorns klimatpåverkan.

Livsmedel med animaliskt ursprung står ut med sina förhållandevis stora utsläpp av växthusgaser. Det beror på flera faktorer som presenteras närmare under rubriken ”Nötkött – en oförbätterlig klimatbov på våra tallrikar?”

Referens och mer läsning:

• SIK/Greppa näringen: Vad är livscykelanalys, LCA?
• SLU: Vad är livscykelanalys?
• Florén et al, SP rapport 2015: 47, Lätt att välja rätt – Klimatdata för medvetna val av livsmedelsråvaror i storkök.

Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.