Hoppa till huvudinnehållet
MatLust Utvecklingsnods loggaEuropeiska unionens logotyp
MatLust, logosymbol

Mer antioxidanter och mindre kadmium i ekologiska grödor

Maj 2016. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.

Mer antioxidanter och mindre kadmium i ekologiska grödor

Den hittills mest omfattande och rigorösa metaanalysen av forskning kring näringsinnehåll i grödor odlade i ekologiska respektive konventionella system visar att det finns betydelsefulla skillnader. Ett stort forskarteam har analyserat 343 studier och slår fast att ekologiska grödor innehåller mer antioxidanter och mindre kadmium och rester av bekämpningsmedel. Konsekvenserna för folkhälsan är ännu till stor del outforskade.

Därför innehåller ekologiska grödor mer antioxidanter

En av studiens huvudsakliga slutsatser var att ekologiska grödor generellt innehåller mer antioxidanter än konventionellt odlade. Den genomsnittliga mängden antioxidanter var 17% högre i ekologiska grödor, men för vissa typer av antioxidanter var skillnaderna betydligt större, mellan 28-69%.

Man har funnit två huvudsakliga anledningar till att ekologiska grödor har högre näringsvärde än konventionellt odlade. Det ena skälet är att konventionell odling med mer intensiv gödning och/eller bevattning får växterna att använda den extra energin till att producera stärkelse och kolhydrater. De större och tyngre frukter, grönsaker, nötter och spannmål som blir resultatet har inte motsvarande högre innehåll av mineraler, vitaminer och antioxidanter. Man talar alltså om en utspädningseffekt i konventionella system.

Den andra förklaringen är att ekologiska odlingar utsätts för mer tryck från skadedjur och växtsjukdomar vilket aktiverar växternas naturliga försvarssystem. Dessa försvarssystem regleras av och innebär att växterna producerar fytokemikalier. Många fytokemikalier fungerar i sin tur som antioxidanter.

Mindre kadmium och mindre rester av bekämpningsmedel

En annan central slutsats var att de ekologiska grödorna i genomsnitt innehöll 48% mindre kadmium än konventionella. Kadmium är en mycket giftig metall som kan ansamlas i kroppen och orsaka njursvikt, benskörhet och leverskador. Orsakerna till de förvånande skillnaderna i kadmiumhalter tros å ena sidan vara att vissa konstgödningsmedel förändrar jordens mikrobiella och biokemiska sammansättning på sätt som tillgängliggör kadmium för växtrötterna. Å andra sidan innehåller vissa konstgödsel fosfor som är förorenat med kadmium. Studien pekar dock ut detta som ett område där det behövs mer forskning för att klargöra orsakerna.

En tredje betydelsefull slutsats var att rester av bekämpningsmedel mycket oftare förekommer i konventionellt än i ekologiskt odlade grödor. EU-kommissionen har satt gränsvärden för förekomsten av bekämpningsmedelsrester men i ett betydande antal av de prover som tas överskrids gränsvärdena. Det är omstritt om vissa bekämpningsmedel som är tillåtna idag kan anses säkra även under nuvarande gränsvärden. Den så kallade cocktaileffekten, där flera olika bekämpningsmedel under sina individuella gränsvärden samverkar, är dokumenterad men ännu inte reglerad.

Att vissa prover, ca 11%, visade på rester av bekämpningsmedel i ekologiska grödor kan ha flera förklaringar. Det kan bero på att bekämpningsmedlen spridits från fält där de används, att de ekologiska grödorna kontaminerats vid hanteringen, som t.ex. förvaring, att rester av svårnedbrytbara bekämpningsmedel kan finnas kvar länge i miljön samt att odlarna omedvetet eller medvetet använt bekämpningsmedel som inte är tillåtna i ekologisk produktion. Det saknas mycket forskning på det här området och forskarna bakom den här metaanalysen efterlyser fler studier kring skillnader i förekomst och mängd av bekämpningsmedel mellan ekologiska och konventionella grödor.

Är skillnaderna relevanta för hälsan?

Forskarteamet avslutar artikeln med att peka på behovet av storskaliga studier som mäter vilken betydelse en ekologisk kontra en konventionell kosthållning kan ha för människors hälsa. Slutsatser om detta kan inte dras utifrån den här metaanalysen, även om det anses önskvärt att öka intaget av antioxidanter och minimera förekomsten av kadmium och rester av bekämpningsmedel i den mat vi äter.

Lite bakgrund till studien

Tidigare jämförande studier och metastudier av ekologisk och konventionell växtodling har visat motstridiga resultat. I vissa studier har betydelsefulla skillnader inte uppmätts medan andra har hittat signifikanta skillnader. Det unika för den här studien är, för det första, omfattningen, för det andra att den till stor del bygger på nyare studier med mer utvecklade metoder, och för det tredje att mer sofistikerad viktning använts i analysen.

I utgångsläget identifierades 17 541 referenser till jämförande studier av ekologisk och konventionell produktion av grödor. Efter analyser av referenserna och kontroller att det är originaldata som rapporterats och att dessa data inte duplicerats i fler publikationer återstod 343 studier som ingår i metaanalysen.

Som en del av projektet utförde forskarteamet åtta metaanalyser, fyra utan och fyra med viktning, för att försöka förstå om tidigare studiers olika resultat kunde bero på hur den statistiska analysen gjorts. Resultaten blev olika och eftersom viktade studier anses mer trovärdiga och robusta fokuserar man i artikeln främst på dessa. Trots de olika resultaten fann man genomgående relativt konsekventa och därmed trovärdiga genomsnittliga skillnader i näringsvärde mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor trots t.ex. skiftande odlingsmiljöer.


Referenser och mer läsning:

Marcin Barański, Dominika Średnicka-Tober, Nikolaos Volakakis, Chris Seal, Roy Sanderson, Gavin B. Stewart, Charles Benbrook, Bruno Biavati, Emilia Markellou, Charilaos Giotis, Joanna Gromadzka-Ostrowska, Ewa Rembiałkowska, Krystyna Skwarło-Sońta, Raija Tahvonen, Dagmar Janovská, Urs Niggli, Philippe Nicot, och Carlo Leifert (2014) ”Higher antioxidant concentrations and less cadmium and pesticide residues in organically grown crops: a systematic literature review and meta-analyses”, British Journal of Nutrition, Sep 14;112(5):794-811.


Länk till artikeln – klicka här


Detta är en del av den sammanställning av aktuell och relevant forskning som ingår i projekt MatLust och som görs i samarbete med BERAS International. De rapporter sammanställningen avser och länkar till har av MatLust bedömts som intressanta och relevanta, men är helt fristående och representerar inte några enskilda hållningar eller åsikter för projekt MatLust.

Uppdaterad: 5 juli 2023
Dela: 
cross linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram