KONTAKT
Projekt MatLust

Tel: 08-523 048 05
E-post: matlust@sodertalje.se
Adress: Kvarnbergagatan 14 A 151 36, Södertälje
Följ oss på: Facebook

Så kan maten bli mer hållbar och hälsosam

Så kan maten bli mer hållbar och hälsosam

Februari 2018. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.

Så kan maten bli mer hållbar och hälsosam

Line Gordon (bilden ovan), vice forskningschef vid Stockholm Resilience Centre, tar tillsammans med 13 forskarkollegor ett brett grepp om sambanden mellan biosfärens tillstånd, hållbar matproduktion och hälsosam kost. Artikeln analyserar utvecklingen under de senaste decennierna och föreslår konkreta strategier för att förbättra livsmedelssystemens påverkan på hälsa och miljö. Kärnbudskapet är att vi behöver vårda miljön för att den ska kunna förse oss med det vi behöver.

Dagens livsmedelssystem överskrider fyra av sex planetära gränser

Genom att överskrida flera av de kritiska gränserna för biosfären riskerar vi i längden vår egen överlevnad. Forskarna pekar ut sex gränser som har direkt koppling till livsmedelssystemet och som inte bör överskridas om vi ska bibehålla planetens stabila tillstånd. Fyra av dessa anses redan överskridna, nämligen: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning (t ex avskogning), samt förändrade flöden av kväve och fosfor. Färskvattenanvändningen är det femte området, där anses gränsen inte överskriden. Det sjätte området är långlivade föroreningar, dvs. föroreningar som är svårnedbrytbara. Det saknas ännu vetenskapliga uppskattningar av dessa föroreningars påverkan på våra livsuppehållande system.

Åtta åtgärder för friskare livsmedelssystem

Forskarna ger åtta exempel på hur livsmedelssystemen kan förbättras. Det är dels åtgärder förknippade med livsmedelssäkerhet, volym och näring, dels sådana som belyser kopplingen mellan produktion och konsumtion. Alla har betydelse för livsmedelssystemens påverkan på miljö och hälsa.

  1. Skapa näringstäta landskap. Fokus för livsmedelsproduktionen har länge varit att öka volymerna. Nu behöver vi istället utvärdera och välja sorter och arter som har ett fördelaktigt näringsinnehåll.
  2. Effektiv resursanvändning genom att minska svinnet och ändra kostvanorna. Ungefär en tredjedel av all mat som produceras går till spillo och det finns mycket att göra i alla led för att minska svinnet. Om spannmål som idag produceras till djurfoder och biobränsle istället gick direkt till humankonsumtion skulle det täcka kaloribehovet hos ytterligare fyra miljarder människor. Det finns även bevisade miljö- och hälsofördelar med en mer växtbaserad kost.
  3. Minska användningen av antimikrobiella läkemedel. Djurhållningen intensifieras över hela världen inom både produktion av land- och vattenlevande djur. Det är bråttom att kraftigt minska överanvändningen av antimikrobiella medel för att begränsa resistensbildningen.
  4. Stärka biologisk mångfald och multifunktionella landskap. Vi behöver öka resiliensen hos både själva produktionssystemet och biosfären. Det innebär att ta bättre vara på de många ekosystemtjänster som livsmedelssystemen ger i tillägg till att leverera mat; bland annat pollinering, vattenrening och rekreation.
  5. Återknyta till biosfären. Många har förlorat kontakten med matens ursprung och den behöver återknytas för att människor ska bli planetskötare.
  6. Öka transparensen mellan producenter och konsumenter. Globaliseringen har gjort det svårt att följa matens väg till tallriken. Några exempel på hur livsmedelsaktörer och myndigheter kan öka transparensen och tilliten: nya samarbeten och överenskommelser över sektorsgränser, informationskampanjer, märkning, beskattning, kartläggning av leverantörskedjornas ekologiska och sociala konsekvenser.
  7. Konsumentpåverkan. Vetskapen om vilka matvanor som är hälsosamma och miljövänliga fortsätter att öka men vi behöver bättre kunskap om hur människor kan ta till sig dessa.
  8. Uppmuntra nyckelaktörer att bli planetskötare. Vissa nyckelaktörer, speciellt inom näringslivet, har ett mycket stort inflytande men kanske inte själva är medvetna om hur de kan driva utvecklingen i en positiv riktning eller vet var de ska börja. Runda-bordssamtal och olika typer av industriråd där konkurrenter möts för att ta gemensamt ansvar för hållbarhetsutmaningar och visa att de tar frågorna på allvar är en möjlig utgångspunkt. För att sådana processer ska vara framgångsrika krävs både frivilliga överenskommelser och starka ramverk av regleringar och skatter.