KONTAKT
Projekt MatLust

Tel: 08-523 048 05
E-post: matlust@sodertalje.se
Adress: Kvarnbergagatan 14 A 151 36, Södertälje
Följ oss på: Facebook

Mer plats för klimatvänliga grönsaker på tallriken?

Mer plats för klimatvänliga grönsaker på tallriken?

Juni 2017. Sammanställning av aktuell och relevant forskning.

Hur kan klimatvänliga grönsaker få större plats på tallriken?

Grönsaker har lägre klimatpåverkan än kött och en mer vegetarisk kost skulle kunna minska växthusgasutsläppen. Hortonomen Sara Spendrup vid SLU undersöker i sin avhandling några hinder och strategier för en förändring av livsmedelskonsumtionen i den riktningen.

Mindre kött och mer grönsaker för klimatet

Forskning visar att matens klimatpåverkan behöver minska kraftigt och att det bland annat innebär att vi behöver ändra vår kosthållning. Sara Spendrup, universitetsadjunkt vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, utforskar i sin doktorsavhandling olika strategier för att kommunicera mer klimatvänliga val av livsmedel. Hon har valt att fokusera på grönsaker, som generellt har lägre klimatpåverkan än kött, och utgår i sina fyra fallstudier både från konsumentens och från dagligvaruhandelns perspektiv.

Den första fallstudien handlar om förpackningar av klimat- och användarvänlig mat, i det här fallet potatis. Den andra om hur dagligvaruhandeln ger information om klimatanpassad matkonsumtion. Den tredje handlar om hur kunder påverkas av naturljud i livsmedelsbutik och den fjärde utvärderar hur den svenska Köttguiden kommunicerar länken mellan mat och klimat.

Information om klimatanpassad mat

Genom sina fallstudier kan Spendrup peka ut en del hinder och svårigheter med att ge information om klimatanpassad mat. Ett hinder är frågans komplexitet och den bredd av kunskaper som behövs för att fatta välgrundade beslut. För att skaffa sig nödvändig information krävs därför ofta en stor insats från konsumenten, vilket även förutsätter ett intresse. Fokusgruppernas diskussioner av Köttguiden – som ska vara ett hjälpmedel att välja mindre miljöbelastande livsmedel – visar att rekommendationerna i den till stor del ligger på en lämplig och begriplig nivå för just den intresserade konsumenten. Samtidigt beskrev även dessa intresserade konsumenter omständigheter när det blev svårt att välja mer klimatriktiga alternativ. Exempel som gavs var sociala sammanhang där det är norm att äta kött, recept med ingredienser som är svåra att byta ut, upplevelsen att vegetariska rätter tar längre tid att laga samt restaurangbesök som ett undantag från att försöka äta hållbar mat eftersom man ändå inte upplever sig ha kontroll över den matens miljöbelastning.

Komplexiteten kan också vara en anledning till att dagligvaruhandeln i mycket liten utsträckning ger information om livsmedlens klimatpåverkan. Det gäller även i de fall där information förekommer om varor som just nu är i säsong eller livsmedel med kort bäst före-datum där det finns en direkt koppling till klimatpåverkan. I de exempel Spendrup ger lyfter butikerna i sin information istället fram smak och möjligheten att minska svinnet. För handeln finns dessutom en inneboende motsägelsefullhet i att försöka främja minskad konsumtion och försäljning, inte minst av kött som är en erkänt viktig lockvara för butikerna. Att tänka i termer av klimatvänlig mat är också ganska nytt vilket kan vara en anledning till att information om matens klimatpåverkan är ovanlig. Här är det kanske en attitydförändring på gång eftersom budskapet om att äta mindre kött inte längre verkar lika kontroversiellt utan blir allt mer accepterat.

Men är det alltid mer och bättre information som är lösningen?

Kommunikation anpassad till mottagaren

En del av utmaningen med att ge information som får effekt är att olika kundsegment är mottagliga för olika typer av information och att en del rent av kan stötas bort av viss typ av information. Det framkommer i studien om naturljud i livsmedelsbutik. Fågelsången som spelades i butiken visade sig öka betalningsviljan för morötter som beskrevs som ekologiska och klimatvänliga hos de män som deltog i studien men inte hos kvinnorna. Dessutom påverkades männen olika beroende på om de upplevde sig nära naturen eller inte. Hos de män som kände sig nära naturen ökade betalningsviljan när fågelsången kombinerades med information om morötternas klimatvänlighet. Däremot minskade betalningsviljan hos de män som kände en låg närhet till naturen när de fick information om att de gjorde ett klimatvänligt val.

Spendrups slutsats är att den komplexiteten innebär att kommunikationen av klimatanpassad mat behöver ske på ett flertal nivåer och av ett flertal aktörer med hänsyn till de stora skillnaderna mellan konsumenter vad gäller kunskaper och motivation. Den slutsatsen leder också Spendrup in på idén bakom knuffning (nudging) där t.ex. utformning av butiksmiljön kan främja försäljningen av klimatvänliga alternativ, genom t.ex. att placeringen i butiken framhäver grönsakerna. Konsumenten guidas på så sätt till bättre val utan att få upplevelsen av att bli skriven på näsan eller behöva ta in någon specifik information.

Sara Spendrup, universitetsadjunkt vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala